DNA från 5 700 år gammal tuggad björktjära avslöjar hur en forntida kvinna såg ut, vad hon åt, etc.

KATEGORIER: Vetenskap / Historia och arkeologi

Det anmärkningsvärda med fyndet var att forskare kunde extrahera och analysera hela genomet från kvinnan som tuggade björktjäran.

2019-12-18

Under slutet av stenålder användes björktjära för att limma ihop saker, såsom keramik som gått sönder och polerade flintverktyg. Forskare spekulerar dock att tjäran också kunde ha varit en neolitisk motsvarighet till tuggummi.

Forskarna har kunnat hitta en bit 5700 år gammal tuggad björktjära som hade förseglats under lager av sand och slam. Fyndet gjordes i Syltholm, en liten fiskeby i Danmark.

Det anmärkningsvärda med fyndet var att forskare kunde extrahera och analysera genomet från kvinnan som tuggade björktjäran.

Även om inga rester från människor hittades i omgivningen tog forskarna reda på hur kvinnan som tuggade tjäran såg ut, vad hon åt, vilka bakterier och virus hon bar på, var hennes folk kunde ha kommit ifrån samt strategier för uppehälle.

Konstnärlig illustrering av en neolitisk kvinna grundad i information från DNA som finns i björktjära. Kredit: Tom Björklund

Resultaten publicerades 2019-12-17 i Nature Communications, och visar att forntida DNA kan bevaras i björktjära och kan användas för att kasta ljus på befolkningshistorik, hälsostatus och matvanor hos forntida människor.

Forskarna kom fram till att kvinnan som tuggade björktjäran för 5700 år sedan i Danmark hade blå ögon, mörk hud och mörkt hår.

Forskare som blev inblandade i studien och som fick kommentera den, tyckte att det finns ett värde i att sätta ihop den evolutionära historien om bakterier och virus som är kopplade till människors hälsa, men informationen om alla bakterier och virus finns inte med, i och med informationen kom endast från kvinnans tänder, och inte från exempelvis saliv och tunga.

Vissa mikrober i denna studie var helt ofarliga medan andra var det. Forskarna hittade bakterier som kan orsaka periodontal sjukdom i tandköttet. Kvinnan bar även på Epstein-Barr-viruset som tillhör herpesfamiljen, samt en rad virusstammar som är förknippade med lunginflammation. Man kunde dock inte fastställa kvinnans hälsostatus.

Forskarna kom fram till att kvinnan var laktosintolerant, vanligt i samhällen av jägare och samlare. Nyligen hade hon också ätit hasselnöt och gräsand, viktiga i dieten hos jägare-samlare.

Forskarna har även kunna konstatera att hon inte var släkt med jordbrukare under samma tidsperiod i Danmark. Hon härstammade från en annan grupp människor som började bosätta sig i Danmark för 11700 år sedan.

Hannes Schroeder, arkeolog vid Köpenhamns universitet, var huvudförfattaren till studien. Medförfattare var Theis Jensen, en bioarkeolog vid Köpenhamns universitet.