Utvecklades människornas allra första förfäder i Europa?

KATEGORIER: Vetenskap / Historia och arkeologi

Ny kontroversiell teori. Möts av skepsis av de flesta forskare. Grundas i analyser av urgamla fossiler som hittades på 1990-talet i Europa liksom i 5,7 miljoner gammalt fotavtryck.

Bild: Övre käke från vad man tror är en homini-liknande art som hittades i Tikiki, Grekland.

2019-04-11 Redan under Darwins tid fanns det bevis att stora apor levde i Europa. Sedan ett antal år tillbaka menar några antropologiska forskare från Kanada och Tyskland att de allra första proto-homininerna inte utvecklades i Afrika utan i Europa och de menar att de kan bevisa det.

Enligt David Begun började vår utveckling i sydöstra Europa för 7,5 miljoner sedan då vissa apor började visa egenskaper i deras tänder som liknar det man sedan såg i homininer. Från dessa tidiga apor utvecklades förhomininerna, som han kallar för proto-homininer.

En ny analys av fossiler som kommer från en urgammal europeisk apa anses ge stöd för en kontroversiell idé rörande våra förfäder: att aporna som gav upphov till människor utvecklades i sydöstra Europa och inte i Afrika.

Hominini är en grupp primater som omfattar människan och hennes förfäder men inte övriga apor. Moderna människor, utdöda människor som neandertalare och denisovaner, liksom våra omedelbara förfäder som Homo Australopithecus (Lucy) finns med i denna grupp.

Charles Darwin hävdade att alla människor härstammar från Afrika i och med det var där denna grupp primater utvecklades. Denna teori är också populärast bland antropologer idag. Men han hävdade också att gruppen ifråga också kunde ha utvecklats i Europa i och med det redan fanns fossiler från stora apor upptäckta i Europa.

David Begun vid Torontos universitet, Kanada, anser nu att två fossilerade bitar från en övre och nedre käke kan stödja ett europeiskt ursprung för homininer.

Fossilerna hittade på 1990-talet i Nikiti i norra Grekland i 8 till 9 miljoner år gamla avlagringar. Inledningsvis menade man att de tillhörde den utdöda apan Ouranopithecus, men Begun hävdar att de små spetsiga hörntänderna indikerar att fossilerna kommer från ett okänt handjur från ett tidigare okänt art.

Små hörntänder är ett kännetecken för homininarter. Begun tror inte riktigt att Nikiti-apan var en sådan primat, men han tror att den kan representera den förfadersgrupp som homininerna utvecklats från, vilket skulle föreslå att de första homininerna kunde ha bott i sydöstra Europa.

Begun har tillsammans med sina kollegor granskat fossiler av en 7,2 miljoner år gammal apa vid namn Graecopithecus som också en gång bodde i det område som nu tillhör Grekland. Detta djur hade också små hörntänder, plus några homininliknande rötter på kindtänderna. År 2017 kom denna forskargrupp försiktigt fram med förslaget att Graecopithecus kan ha varit ett mycket tidigt hominin.

Ett nytt scenario alstras därmed. Nikitapan som levde för 8-9 miljoner år sedan kunde representera en grupp proto-homininer som gav upphov till europeiska homininer representerade av Graecopithecus som levde för cirka 7,2 miljoner sedan. Homininer migrerade för 7 miljoner år sedan till Afrika.

Begun anser att denna teori helt kommer att avvisas av de flesta antropologer men man kan icke desto mindre överväga ett europeiskt alternativ.

För 7-9 miljoner sedan när Nikitiapan och Graecopithecus levde, var sydöstra Europa en savann med forntida antiloper, grisar, noshörningar och giraffer.

”Man är överens om att detta var den grundande faunan för det mesta vi ser i Afrika idag”, hävdar Begun.

Om antiloper och giraffer kunde förflyttas från Europa till Afrika för 7 miljoner år sedan, varför kunde inte aporna göra samma sak?

Begun har sina kritiker. Bland annat hävdar man att Nikitapan och Graecopithecus, inte alls behövde vara besläktade med homininer i och med orelaterade primater kunde ha utvecklat ytligt liknande egenskaper ändå. Nikitiapan kan ha homininliknande tänder exempelvis för att tugga maten på liknande sätt hävdar andra antropologer.

Foto: Per Alberg. Fotavtrycket på Kreta gjordes för 5,7 miljoner år sedan enligt forskare.

Urgammalt fotavtryck

En forskargrupp med Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, har dessutom undersökt ett tiotal fotavtryck på Kreta i Medelhavet.

De urgamla fotavtrycken beräknas vara 5,7 miljoner år gamla, och komma från våra tidigaste förfäder och är de allra äldsta som hittats. En teori är så klart att dessa förmänniskor, så kallade homininer kunde röra sig från Afrika ända fram till sydöstra Europa.

Klimatet var på den tiden annorlunda. Bland annat existerade inte Saharaöknen och Kreta hängde fortfarande med fastlandet. I stället fanns det en stor savann som sträckte sig från Nordafrika till Medelhavsområdet.

De forskare som blev inblandade i dessa fynd har blivit övertalade av bevisen. Även om fynden inte riktigt omkullkastar allt man tidigare vetat om människans utveckling, har dessa forskare mötts av stor skepsis och mycket hård kritik. De har också haft svårt att få sina vetenskapliga resultat publicerade i olika tidskrifter.

Källor:

New Scientist. Did the ancestor of all humans evolve in Europe not Africa? av Colin Barras 2019-04-16

History. Did the First Human Ancestor Emerge in Europe, Not Africa? av Sarah Pruitt, 2017-05-23

Svt.se. Urgammalt fotavtryck hittat på Kreta – kan ha gjorts av våra förfäder. av Benny Eriksson 2017-09-05