Beroende personlighetsstörning – så hjälper du dem bli mer självständiga

Livsstil / Psykologi och Samhälle

Beroende personlighet

Bild: Depositphotos.com

25. 07.11 - En del personer kan uppleva mindre självständighet än andra och påverkas därför i högre grad av andras beslut.

Personer med beroende personlighetsstörning behöver konstant stöd och hjälp. De har svårt att fatta egna beslut och låter andra göra det åt dem. De saknar egna idéer och kopierar därför andra. De trivs inte i ensamhet och ogillar att agera själva.

Dessa personer är inte bara people pleasers — ett informellt sätt att beskriva de som hela tiden försöker vara till lags. De kan istället uppfylla kriterierna för beroende personlighetsstörning (Dependent Personality Disorder, DPD), som är en diagnos i DSM‑5. Även om de båda kännetecknas av rädsla för ensamhet, behov av bekräftelse, hög följsamhet och osäker självtillit, är DPD en genomgripande störning medan people-pleasing endast är ett beteendemönster, inte en diagnos. Dessutom fokuserar DPD ofta på vad andra kan ge dem (omsorg, beskydd), medan people-pleasing handlar mer om vad de själva kan ge andra (service, hjälp).

Faser i beroendebeteendet

Beroende personlighetsstörning utvecklas ofta i tre distinkta faser som speglar en gradvis ökad förlust av självständighet och ökad emotionell sårbarhet. Genom att känna igen var i processen en person befinner sig, kan man anpassa sitt stöd på ett mer målinriktat och effektivt sätt.

1. Initieringsfasen – de gör allt för att bli accepterade.

I denna fas gör personen allt för att bli accepterad. Personen söker trygghet och bekräftelse genom att anpassa sig, undviker konflikter och undanhåller egna behov eller åsikter för att inte riskera avvisande. Det är också nu som personen hittar en eller flera “anknytningspersoner” att luta sig mot, vilket utgör grunden för ett beroendemönster.

Typ av stöd: Ge hen bekräftelse för att själv våga ta initiativ.

2. Beroendefasen – de lutar sig helt på andra och låter dem fatta besluten.

När beroendet etablerats ökar graden av passivitet: även vardagliga beslut som kläder eller mat fordrar andras råd och godkännande. Personen delegerar ansvar för stora livsval — jobb, boende, ekonomi — och riskerar att förlora sin egen identitet och förmågan att handla självständigt.

Typ av stöd: Uppmuntra små självständiga beslut.

3. Sårbarhetsfasen – medvetna om sitt beroende, fruktar de att bli övergivna.

Under denna fas träder de negativa konsekvenserna fram: djup rädsla för övergivande och ensamhet uppstår — även i varaktiga relationer och förhållanden. När stödet försvinner kollapsar självkänslan, och rädslan för att vara ensam förstärker beroendet av andra, vilket gör det extremt svårt att lämna relationen. Observera dock att traumabindning oftast är orsaken till att man inte kan lämna relationer och förhållanden där det förekommer psykisk eller fysisk misshandel.

Typ av stöd: Få hen att känna sig trygg, men uppmuntra en stärkt förmåga att stå på egna ben.

Kärnövertygelser hos beroende personligheter

"Jag klarar ingenting själv."

"Andra är starkare, och om de vill kan de ta hand om mig."

Dessa personer fokuserar ofta på vad andra kan ge dem. För att vinna andras stöd accepterar de ytterst villigt, eftersom de inte känner sig kapabla själva.

Det är naturligt att behöva hjälp ibland – vid sjukdom eller arbetslöshet exempelvis. Men det blir problematiskt när man ständigt förväntar sig att andra ska ta hand om en.

Så kan du stödja en beroende person

Beröm försök, inte bara resultat. Människor med beroende personlighetsstörning är rädda för att misslyckas och tar sällan egna initiativ.

Fråga efter deras åsikt – men be dem formulera den först. Detta stärker deras självständighet.

Be om deras hjälp. Det signalerar att du tror på deras förmåga.

Uppmuntra dem att ta egna initiativ och bredda sitt nätverk. De tenderar att fästa sig vid en eller ett fåtal personer.

Planera aktiviteter som de kan göra själva – eller tillsammans med andra än dig. Det stärker deras självförtroende och självständighet.

Vad bör du undvika

Beroende personligheter behöver hjälp att utveckla sina egna beslut och självständighet, men detta bör ske varsamt och gradvis. Konkreta uppmuntran och små steg i vardagen kan göra stor skillnad. Genom att ge dem ansvar och uppmuntran styrker du både deras självkänsla och förmåga att klara sig själva.

Uttala dig inte för andras räkning – undvik att fatta beslut åt dem.

Kritiserar dem inte – negativ kritik förstärker deras rädsla.

Lämna dem inte helt ensamma – men undvik överkontroll.

Tillåt dem inte att dominera era liv – avgränsa relationen hälsosamt.

DSM-5 och 11

Beroende personlighetsstörning (på engelska Dependent Personality Disorder, DPD) är en officiellt erkänd diagnos i internationella diagnosmanualer, bland annat i DSM‑5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e upplagan) och i ICD‑10/ICD‑11-systemet.

I DSM‑5 klassificeras beroende personlighetsstörning som en Cluster C‑störning, det vill säga inom gruppen ångest- och rädsloförknippade störningar. Diagnosen förutsätter att minst 5 av 8 specifika kriterier är uppfyllda, vilka handlar om bl.a. svårigheter att fatta egna beslut, behov av att bli omhändertagen, rädsla för att vara ensam, och omedvetenhet om egen förmåga.

I ICD‑11 har man gått över till en mer dimensionell modell av personlighetsstörningar, där man istället bedömer graden (lindrig, måttlig, svår) och vilka personlighetsdrag som dominerar. DPD som specifik diagnos finns där inte längre. I stället kan den beskrivas genom karaktärsdrag-specificering eller som ett exempel under en allmän "personlighetsstörning".

Orsakerna är framför allt: förbättrad diagnostisk precision, minskad komorbiditet, förenklad implementering globalt, och bättre överensstämmelse med modern personlighetsforskning. Vissa psykologer använder denna klassificering ändå, när det känns meningsfullt att göra det.

Notera att begreppet "medberoende" (codependency) inte är en officiell diagnos i DSM – det är snarare ett populärt psykologiskt begrepp som beskriver dysfunktionella beroendemönster, ofta i relation till en beroende person.