Kontrollerande föräldrar skapar aggression i sina barn

Livsstil / Psykologi och Samhälle

2016-01-26 Studenter vars föräldrar är kontrollerande och manipulativa uppvisar elakt beteende mot sina egna vänner, visar en ny psykologisk studie från amerikanska University of Vermont.

Studenters fysiska rektion på stress påverkar hur deras fientlighet kommer till uttryck – omedelbart och impulsivt, eller på ett kallt, beräknat sätt, hävdar Jamie Abaied, assistentprofessor i psykologisk vetenskap.

Med utgångspunkt i tidigare forskning om effekterna av olika stilar av föräldraskap på studenter tittade Abaied på sambandet mellan ”föräldrarnas psykologiska kontroll” och de unga vuxnas relationer med jämnåriga. 180 mestadels kvinnliga studenter deltog i studien.
Studien publicerades i Journal of Youth and Adolescence.

Även om studenterna är juridiskt vuxna människor är de oftast fortfarande beroende av föräldrarna för ekonomisk, samt känslomässigt stöd. Vissa föräldrar kommer att peka ut saker för studenterna, hittar fel och hotar att dra tillbaka tillgivenhet (eller pengar) som straff eller för att tvinga fram önskade resultat. Med dagens teknik kan föräldrarna ständigt utöva denna kontroll vart än barnen befinner sig, med sms, e-post och sociala medier.

 


”Du behöver inte vara personligen närvarande för att manipulera dina barns tankar och känslor” säger Abaied. ”Resultaten blir att deras spirande självständighet hämmas. Vi måste vara riktigt medvetna om hur inflytelserika föräldrarna är.”

Högskolestudenter har studerats mindre vad gäller föräldrakontroll men psykologer har länge insett att hårdhänta föräldrar utlöser ”relationsaggression” i sina barn.

Relationsaggression innebär en relation med en vän eller älskad samt åtgärder som skadar känslor eller social status: uteslutning från sociala händelser, ryktesspridning, baktala eller offentlig skam.  

När det gäller yngre barn, kan det bli vanligt med att man inte bjuder andra på en födelsedagsfest. Ungdomar försöker i stället genera eller bannlysa en kompis i stället.

Abaieds studie är unik i och med den fysiska reaktionen på stress tas med i studien. Abaied och hennes kollegor kunde med hjälp av sensorer på studenternas fingrar mäta minimala förändringar i svettproduktion. Svett indikerar en aktivering av det sympatiska nervsystemet och förekommer tillsammans med en förhöjd hjärtfrekvens och ökad syreflöde. Det är kroppens anpassning till upplevd stress, även känd som ”kamp- eller flyktresponsen”.


I omsorgsfullt utformade intervjuer ombad forskarna eleverna att beskriva en smärtsam händelse med en närstående, kanske en dispyt med en rumskompis eller problem med en pojkvän eller flickvän. Svettnivåerna spelades in.

”I grund och botten, försökte vi få de att återuppleva den svåra upplevelsen bara för att deras kroppar ska visa upp stressnivåerna för oss” säger Abaied.

De som svettades mer blev mer upprörda, vilket tyder på ”hög upphetsning”. De kommer sannolikt att reagera snabbare och mera impulsivt. De kommer att kanske skriva en otäck e-post till någon annan.

De som svettades mindre var nog mer benägna att tänka igenom en aggressiv respons. ”Om du är lugn, kan du vara strategisk och planera din aggression” säger Abaied. ”Du kan verkligen använda din aggression för att styra en relation och vara dominant över dina kamrater.

För att ta reda på föräldrakontrollnivån avslutade eleverna med en enkät. Högre kontroll korrelerade med högre aggression. Mindre kontrollerande föräldrar skapade mindre aggression i sina barn.

Abaieds slutsats är att ett gott föräldraskap skyddar och hindrar barnen från aggression i dina relationer med andra människor.

Källa: Artikeln kommer från material som publicerades på University of Vermont. Materialet kan återpubliceras samt redigeras vad gäller innehåll och längd.