Hjärnteknik som skapar supermänniskor ger upphov till etisk debatt
(Reuters - 1 mars 2012)
En brittisk etisk grupp har inlett en debatt angående etiska dillemor som skapas av teknologier med förmågan att integreras i den mänskliga hjärnan. Med hjälp av den här tekniken kan människor få onaturliga egenskaper: större styrka, överlägsen koncentrationsförmåga och tankekontrollerade vapen. Nuffield Council on Bioethics vill debattera teknologierna som utvecklas och som bland annat har som syfte att låta soldater att kontrollera vapnen med tankarna. Det finns en risk, anser den etiska gruppen, att gränsen mellan människa och maskin suddas ut.
”Ingrepp i hjärnan har väckt både förhoppningar och farhågor i lika hög grad. Förhoppningar om att bota fruktansvärda sjukdomar, och farhågor om konsekvenserna av att försöka förbättra människors förmågor så att de kan göra saker som normalt inte är möjliga”, säger Thomas Baldwin, filosof vid Storbritanniens York Universitet.
”Detta utmanar oss att tänka noga genom grundläggande frågor som har med hjärnan att göra: Vad är det som gör oss människor? Vad är det som gör oss individer? Och hur och varför tänker vi och beter vi oss så som vi gör?”
Det etiska råder, ett oberoende organ, som tittar över etiska frågor som uppväcks av teknik som håller på att utvecklas, vill fokusera på tre olika områden inom hjärntekniken: hjärndatagränssnitt (brain computer interface), hjärnstimuleringstekniker och transkranial magnetisk stimulering (TMS). Genom dessa tre tekniker kan hjärnan förändras. Ett annat intressant område är stamcellterapi.
All dessa tekniker befinner sig på olika steg i utvecklingsskedet och används medicinskt för behandling av medicinska sjukdomar såsom Parkinsons, depression och stroke. Experterna tror att den här tekniken i vissa fall förbättra patienternas hälsa, om de har svåra hjärnskador.
Den här tekniken kan samtidigt användas utanför den medicinska kontexten. Inom militären används hjärndatateknik för utveckling av vapen eller bilar som kontrolleras på avstånd av hjärnsignaler, och i spelindustrin vill man utveckla datorspel som styrs av människors tankar. Den totala globala marknaden för hjärntekniker är cirka 150 miljarder dollar stor. Hit inkluderas även medicinska implantat.
Kevin Warwik, professor i Cyberteknik, vid University of Reading, säger att vissa experimentella hjärnteknologier kan användas inom medicinen.
”Från hjärnsignalerna, kan en data-hjärn-gränssnitt översätta en persons önskan att röra sig och sedan använda de här signalerna för att driva en rullstol eller någon annan teknisk enhet” sade han. ”För personer som är fångade i sina kroppar och inte kan röra sig, kan datorhjärnagränssnitt bli livsomvandlande”.
Warwik och Baldwin betonar däremot att den här tekniken väcker etiska frågor som framför allt rör säkerheten med vissa experimentella tekniker som involverar implantat i hjärnan: både när det handlar om tillämpningen inom medicinen och inom andra fält.
”Om hjärndatagränssnitt används för att styra och kontrollera vapen och militärflygplan, vem är ansvarig för handlingen? Kan en sådan situation sudda ut gränserna mellan människa och maskin?” frågar Baldwin. Etikrådets hemsida kan hittas på http://www.nuffieldbioethics.org/neurotechnology. Rådet hoppas på att publicera en rapport med rekommendationer år 2013.