Forskare oroar sig för att små hjärnor som odlas i labb lider till följd av experiment
Organoider uppfattar och reagerar på en rad stimuli, men finns det en chans att de lever i skräck och med ofattbar smärta?
2019-10-22 Neurovetenskapsmän kan ha korsat en "etisk tröskel" genom att odla klumpar av mänsklig hjärna i labbet och i vissa fall transplantera vävnaden i djur, varnar forskare.
Skapandet av mini-hjärnor eller ”hjärnorganoider” har blivit ett av de hetaste områdena i modern neurovetenskap.
Vävklumparna är gjorda av stamceller och även om de bara har ärtstorlek har vissa utvecklat spontana hjärnvågor, liknande de som ses hos prematura barn.
Många forskare tror att organoider har potentialen att omskapa det medicinska området genom att de kan undersöka den levande hjärnan på ett helt nytt sätt som tidigare inte varit möjligt.
Men arbetet är kontroversiellt eftersom det är oklart vart man skall dra gränsen för att det inte skall anses mänskliga experiment.
Det forskarna oroar sig över är att dessa hjärnor lider och att de har känslor och därmed känner både smärta och skräck.
Organoider har använts för att studera schizofreni och autism, samt hur det kommer sig att vissa barn utvecklar små hjärnor när de har blivit infekterade med zika-viruset i livmodern.
Forskare hoppas kunna använda organoider för att studera många typer av hjärnstörningar, från Alzheimers till Parkinsons, samt ögonsjukdomar som åldersrelaterad makuladegeneration.
”Vi ser redan aktivitet i organoider som påminner om biologisk aktivitet i utvecklande djur”, hävdar Elan Ohayon, vid Gröna Neurovetenskapliga Laboratorier i San Diego, Kalifornien.
En ny Harvard-studie visade dessutom forskare att hjärnorganoider utvecklar många typer av vävnader, från hjärnbarkneuroner till näthinneceller.
Åtta månader senare utvecklade odlade organoider neurala nätverk som sprudlade av aktivitet och som reagerade på ljussken.
Forskare vid Salk Institutet i San Diego har till och med transplanterat mänskliga hjärnorganoider i mushjärnor och fann att de anslöt sig till djurets blodförsörjning något som gjorde att nya förbindelser växte fram.
Ohayon vill frysa all forskning som skapar en rimlig chans att organoider på något sätt lider.
I Storbritannien får forskare inte arbeta på donerade embryon som är äldre än 14 dagar för att utvecklande människor skall slippa potentiell lidande.
Och redan förra året krävde en grupp forskare, advokater, etiker och filosofer, en etisk debatt om hjärnorganoider. Även om organoider ännu inte var tillräcligt sofistikerade för att väcka omedelbara problem, kunde man ändå börja diskutera riktlinjer.
Hank Greely vid Stanford University i Kalifornien har svårt att tro att organoider har utvecklat ett medvetande men det finns icke desto mindre en möjlighet att de kan uppfatta och reagera på saker.
Problemet blir allvarligare och större om organoider skulle känna smärta.
Källa
The Guardian. Scientists 'may have crossed ethical line' in growing human brains. 2019-10-21