Albert Einstein: Biografi

Livsstil / Citat & biografier / Albert Einstein

Albert Einstein

Albert Einstein är förutom en av världens berömda fysiker, en legend som tillkrivs en massa citat. En del av citaten nedan är obekräftade. Han är mest känd för relativitetsteorin, som var banbrytande för sin samtid. Han erhöll Nobelpriset i Fysik år 1921. Albert Einstein är en av våra stora genier.

Till citat

Biografi - Albert Einstein

Albert var son till icke-religiösa judar. Familjen bosatte sig 1880 i München där Albert gick i skolan. Som vuxen sa han att han vantrivdes i skolan på grund av dess pedagogik. Däremot upplevde han ensamhet som enda jude i klassen och han kunde vara väldigt drömsk som liten. Hans intresse för fysiken väcktes när han var 12 år gammal.

 

 

Familjen flyttade runt. 1894 flyttade Einstein till Milano. Efter två år i Aarau där han tog studenten började han 1896 studera vid ETH i Zürich. Han hade då avsagt sig sitt tyska medborgarskap, men fick schweiziskt medborgarskap först 1901. Han struntade fullständigt i studierna och studerade i stället fysik på egen hand. Albert lämnade sin högskola år 1900 som lärare i matematik och fysik. 1902 började han efter två år som gymnasielärare arbeta på patentverket i Bern i Schweiz, där han var verksam till 1909 då han blev biträdande professor vid universitetet i Zürich.

På patentverket fick han tid över för sina experiment och forskningar. Vid sin tid på patentverket i Bern utarbetade Einstein fyra artiklar som publicerades 1905,

Den första var ett arbete om den brownska rörelsen, som i praktiken bevisade atomernas (och molekylernas) existens. Det andra handlade om den fotoelektriska effekten, för vilken han år 1921, fick Nobelpriset i fysik. Det tredje av dem var relativitetsteorin, som gjorde Albert känd. Den fjärde artikeln, om ekvivalensen mellan massa och energi, innehöll den berömda formeln E = mc2. Många av hans teorier kritiserades men kritiken tystades ner när de bevisades i praktiken.

 

 

Efter en kort period som professor i Prag 1911 blev han professor vid ETH. 1914 blev han professor vid Humboldt-Universität zu Berlin. När Adolf Hitler kom till makten 1933 lämnade Einstein Berlin och knöts till Institute for Advanced Study i Princeton. 1940 fick han amerikanskt medborgarskap, men behöll samtidigt sitt schweiziska.

1906 publicerade Einstein också en berömd artikel om specifik värme för fasta kroppar. Detta var den första tillämpningen någonsin av kvantteorin på fasta kroppar.

Under åren 1907–1915 utvecklade Einstein den allmänna relativitetsteorin, vilken kunde förklara vissa planetrörelser som inte Isaac Newtons klassiska mekanik kunde förklara.

En intressant konsekvens av den allmänna relativitetsteorin var att ljus påverkas av gravitation vilket bekräftades vid en solförmörkelse 1919. Man kunde då mäta att stjärnor i närheten av solens rand, som då kunde observeras, skenbart ändrat sin position. Att ljuset kröks av gravitationen är enligt den allmänna relativitetsteorin en konsekvens av att rummets geometri påverkas av materians massa – det krökta universumet.

 

 

Från att ha varit en pionjär inom kvantfysiken började Einstein från mitten av 1920-talet kritisera kvantmekaniken. Hans diskussioner med Niels Bohr är berömda. När Einstein misslyckades med att visa att kvantmekaniken är felaktig försökte han visa att den var ofullständig. Även detta misslyckades. Ett känt citat som rör hans motstånd mot kvantmekaniken är ”Gud kastar inte tärning”. Bohr svarade: ”Du ska inte tala om för Gud vad han ska göra”. När Alain Aspect på 1980-talet lyckades bekräfta EPR-paradoxen experimentellt visade det sig att Einstein hade fel.

Trots sina många vetenskapliga framgångar kunde Einstein i slutet av sin levnad bara konstatera att det var ”sorgligt att leva i en tid då det är lättare att klyva en atomkärna än att spränga en fördom”.

Albert Einstein tillhör den lilla skara som har fått ett grundämne uppkallat efter sig: einsteinium med atomnummer 99.

En av Einsteins sista teorier, som han inte själv hann bevisa, var att gaspartiklar går samman i större monoatomer, så kallat Bose–Einstein-kondensat, då de utsätts för extremt låga temperaturer i närheten av absoluta nollpunkten. På Universitetet i Leiden har man hittat originalmanuskript om hans tes angående detta]

 

 

Under perioder i sitt liv var Albert Einstein politisk aktiv. Han blev medlem i föreningen ”Bund Neues Vaterland” (senare kallad ”Deutsche Liga für Menschenrechte”) som arbetade för en snabb fred utan territoriella anspråk. Målet var också att skapa en internationell organisation som skulle undvika framtida krig.

1918 tillhörde han de första i partiet Deutsche Demokratische Partei. Han var medlem av en kommission i Nationernas förbund.

På 1920-talet fick den växande antisemitismen honom att engagera sig för sionismen. Han tog samtidigt avstånd från nationalism och tycks ha förespråkat att judar och palestinier skulle leva i fredlig samexistens i samma land.

Internationellt känd blev Einsteins korrespondens med till exempel Sigmund Freud och Heinrich Mann. Där visade han en pacifistisk grundinställning. De var emot alla typer av våld och krig.  Einstein trodde inte på Gud eftersom han inte kunde förena Gud med vetenskep.

Einsteins pacifistiska inställnining och hans brist på respekt för auktoriteter väckte också starka antipatier från vissa håll, inte minst i USA dit han hade emigrerat i december 1932. På FBIs hemsida finns ett öppet arkiv med en mängd tidigare hemligstämplad brevväxling om Einstein, brev från bekymrade sheriffer, militärer och vanliga medborgare och svar från FBI - ibland från J. Edgar Hoover personligen.

 

 

I ett långt brev som inleder arkivet skriver The Woman Patriot Organization i Washington DC om Einsteins revolutionära sympatier och betecknar honom som farligare än Leo Trotskij. Brevet avsändes dagen innan Einstein lämnade Tyskland; vid den tiden föreföll det som en kortare föreläsningsturné och ingen - utom kanske Einstein själv - insåg att hans avresa var början på emigrationen.

Einstein räknades som en samhällsupplösare av rang. Det var Einsteins stöd till pacifismen och den civila olydnaden som upprörde mest.

På uppmaning av Leo Szilard med flera, i augusti 1939, undertecknade Einstein Einstein-Szilárdbrevet till president Roosevelt där man informerade om att kärnklyvning troligen kunde utnyttjas i nya mycket kraftiga vapen. Möjlighet fanns att Hitler redan hade startat forskning här, varför det borde vara angeläget för USA att öka sina kunskaper inom området. Även tillgång till uran var betydelsefullt. Detta resulterade i bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Detta ångrade Einstein djupt. Han trodde både att Hitler redan hade utvecklat kärnvapen samt att atombomberna endast skulle användas för att skrämma dem.

1949 publicerade Einstein artikeln ”Why Socialism?” i tidskriften Monthly Review. 

”Denna stympning av individer anser jag vara kapitalismens stora ondska. Hela vårt utbildningssytem lider av denna ondska. En överdriven attityd av konkurrens är ympad in i studenten, som är upplärd att dyrka framgång som en förberedelse för sin framtida karriär. Jag är övertygad att det finns enbart en väg att utrota denna fruktansvärda ondska, det är genom att upprätta en socialistisk ekonomi som åtföljs av ett utbildningssystem som är orienterat mot sociala vinningar.”

1952 blev han erbjuden att bli president i Israel. Han tackade dock nej med motiveringen "Ekvationer är viktigare för mig än politik. Politik är förgängligt men ekvationer är för evigt".

 

 

Einstein gifte sig 1903 med Mileva Maric. De fick en dotter, Lieserl (1902–?), och två söner, Hans Albert (1904–1973) och Eduard (1910–1965). Mileva träffade Einstein vid ETH. Hon haltade och därför ogillade hans föräldrar henne. Han fick dock lov att gifta sig med henne till slut. Einstein lämnade dock Mileva 1910 och gifte sig i stället med Elsa, hans kusin. Han kunde dock inte hålla sig till en och samma kvinna men det var något som Elsa fick acceptera. Han försörjde Mileva och barnen som han fick tillsammans med henne under deras livstid.

Einstein dog 1955 av ett hjärtattack. Han blev 76 år gammal.

Källa: Wikipedia