Trumps attack mot universiteten – ett hot mot demokratin
Livsstil / Psykologi och samhälle
25.05.11 - Historikern Johan Östling menar att det handlar om mer än bara forskning – det är ett angrepp på de demokratiska värdena i hela samhället.
Universiteten har alltid haft en viktig roll i USA. Sedan 1930-talet har amerikanska lärosäten varit ledande i världen, både när det gäller forskning och utbildning. De har lockat till sig forskare från hela världen och drivit utvecklingen framåt inom allt från medicin till samhällsvetenskap. Nu hotas denna roll, enligt kunskapshistorikern Johan Östling vid Lunds universitet.
Han beskriver hur Trumpadministrationen, genom att attackera universiteten och inskränka forskningsfriheten, vill förändra hela samhällsdebatten. Det handlar inte bara om att stoppa viss forskning, utan om att slå mot värderingar som öppenhet, tolerans och kritiskt tänkande.
Så blev USA ledande inom forskning
På 1930-talet var det Tyskland som låg i framkant när det gällde vetenskap och utbildning. Men när nazisterna tog makten 1933 förändrades allt. Tysklands universitet tappade sin ställning och i stället växte USA fram som världsledande. Med stora satsningar på forskning, engagerade lärare och ett öppet akademiskt klimat blev amerikanska universitet en förebild för resten av världen.
Ingen historisk motsvarighet i demokratier
Att en demokratisk stat på det här sättet attackerar sina egna universitet är unikt. Visst har det i länder som Polen, Ungern och Turkiet införts begränsningar av akademisk frihet, men i USA sker det snabbt och samlat. Den enda historiska jämförelsen i USA är McCarthy-eran på 1950-talet, då akademiker med vänstersympatier förföljdes. Men då var det riktat mot individer – nu handlar det om hela institutioner.
Vad kan det få för följder?
Om utvecklingen fortsätter riskerar USA att tappa i innovationskraft och kreativitet. Färre unga kan vilja studera och forska, och landets vetenskapliga inflytande i världen kan minska. Samtidigt ökar risken för att andra länder, särskilt i Asien, tar över ledarrollen.
För svenska universitet kan situationen bli både en varning och en möjlighet. Det diskuteras om Sverige ska försöka locka till sig forskare som lämnar USA, men Johan Östling menar att det måste ske långsiktigt. Dessutom behöver vi bli medvetna om att den akademiska friheten även i Sverige är skör, eftersom våra universitet är statliga myndigheter.
Varför angriper man universiteten?
Universiteten formar framtidens samhälle. Där utbildas unga, där diskuteras viktiga samhällsfrågor och där produceras ny kunskap. Trumpadministrationen ser universitet som ett hot mot sin ideologi och kritiserar särskilt forskning om jämställdhet, rasism, klimat och global hälsa. Östling menar att detta i grunden är ett angrepp på demokratin och det öppna samhället.
Ett samhälle utan fria universitet är ett svagare samhälle
Därför är det viktigt att förstå hur allvarlig situationen är, menar Johan Östling. Enligt en artikel i Science, är många forskare även rädda för att protestera. Han hoppas att universiteten i USA ska stå emot, och att omvärlden visar sitt stöd. Men han påminner också om att vi inte bara ska fokusera på USA – det finns många andra platser i världen där forskare länge har saknat frihet. Dem måste vi också stå upp för.