SENASTE NYTT
VÄDERPROGNOS
Varför är hen alltid så sur? Psykologin bakom
Publiceringsdatum: 25.08.20
Varför vissa människor fastnar i bitterhet och missnöje.
De flesta av oss har mött dem: människor som alltid verkar missnöjda, som sällan ler och som ofta sprider en känsla av surhet eller bitterhet omkring sig. Men varför blir vissa fast i ett sådant känslotillstånd, medan andra har lättare att känna glädje och tillförsikt? Forskning inom psykologi, sociologi och neurovetenskap ger några förklaringar.
Livserfarenheter och oläkta sår
Människor som upplevt mycket motgångar, förluster eller orättvisor kan utveckla en livssyn färgad av bitterhet. Om dessa erfarenheter inte bearbetas, utan istället blir en del av identiteten, kan de skapa en permanent känsla av missnöje. Bitterhet kan då fungera nästan som ett skydd – man väntar sig det värsta för att slippa bli besviken igen. Inom klinisk psykologi har man till och med beskrivit ett mönster kallat ”posttraumatisk förbittringsstörning”, där stark, långvarig bitterhet triggas av upplevd orättvisa.
Biologi och hjärnans kemi
Vissa människor är mer benägna att känna oro och negativitet på grund av genetiska faktorer och hjärnans signalsystem. Tvilling- och släktstudier visar t.ex. att personlighetsdrag som neuroticism har en påtaglig ärftlig komponent, vilket kan göra negativ affekt mer sannolik. Samtidigt pekar neurobiologisk forskning på att serotonin– och i viss mån dopaminsystemet, är kopplat till hur vi reglerar stämningsläge, även om enkla ”kemisk obalans”-förklaringar inte räcker för att förstå depression och långvarigt dåligt humör.
Vanans makt och tankemönster
Glädje kräver också en vana att se det som fungerar. Den som under lång tid tränar sig att fokusera på problem, kritik och brister kommer till slut uppleva världen genom ett filter av missnöje. Psykologer talar ibland om ”inlärd hjälplöshet” – när man slutar tro att det går att påverka sitt eget liv, och därmed fastnar i en negativ spiral. Moderna översikter visar hur detta fenomen hänger ihop med hur hjärnan tolkar kontroll och förväntan.
Sociala och kulturella faktorer
Omgivningen spelar roll. En arbetsmiljö där klagande är normen, eller en familj där man sällan visat uppskattning, kan förstärka surhet som livsstil. Forskning om ”emotionell smitta” visar att känslotillstånd sprids mellan människor – negativa känslor likaväl som positiva – vilket kan cementera en kultur av missnöje. På samma sätt kan samhällsnormer – som att inte ”ta ut glädjen i förskott” – bidra till en mer återhållsam, ibland bitter livsinställning.
Vad kan man göra?
Att leva nära någon som alltid är sur och bitter kan vara tungt, men det är viktigt att komma ihåg att det ofta finns en historia bakom beteendet. För individen själv kan steg mot förändring vara:
Reflektion: att bli medveten om sina mönster.
Tacksamhetsträning: små övningar i att uppskatta det man har – t.ex. journaling av ”tre bra saker” – har i randomiserade studier förbättrat välbefinnande.
Professionellt stöd: terapi (särskilt KBT) kan hjälpa att bearbeta gamla sår och förändra destruktiva tankesätt; meta-analyser visar en blandning av olika terapeutiska metoder ger bäst effekt vid nedstämdhet.
Nya sammanhang: att omge sig med människor som bär på mer positiv energi kan gradvis påverka den egna inställningen.
Slutsats
Att alltid vara sur och bitter är sällan en medveten strategi, utan ofta resultatet av en kombination av erfarenheter, biologi och invanda mönster. Det betyder också att det finns vägar ut. Glädje är inte något man antingen har eller inte har – det är en förmåga som kan tränas, även om utgångspunkterna skiljer sig åt.