SENASTE NYTT
VÄDERPROGNOS
Är insidan verkligen viktigast? Studie avslöjar hur döttrar och mödrar väljer män
26.01.19 – Studie visar att kvinnor är ytligare än de vill erkänna för sig själva.
Vi vill gärna tro att personlighet, vänlighet och respekt går före allt annat när vi letar efter en livspartner.
En intressant studie visar dock att unga kvinnor såväl som deras mammor är betydligt ytligare än så. Det visar sig att även den trevligaste killen har svårt att få en chans om de inte är tillräckligt snygga.
Vi har alla hört ordspråket "det är insidan som räknas". När vi får frågan om vad vi söker hos en partner svarar de flesta av oss saker som "humor", "snällhet" och "intelligens". Men stämmer det verkligen när vi ställs inför ett faktiskt val?
I en studie publicerad i tidskriften Evolutionary Psychological Science bestämde sig forskare för att testa detta genom att låta 61 par, bestående av döttrar och deras mammor, bedöma potentiella partners.
Resultatet var en tankeställare för alla som tror att kärleken är helt blind.
Utseendet fungerar som en "dörrvakt"
I studien fick deltagarna titta på fotografier av män med varierande utseende. Varje bild kompletterades med en beskrivning av mannens personlighet – allt från "respektfull och ärlig" till mindre smickrande drag. Uppgiften var enkel: bedöm om mannen vore en lämplig dejt.
Resultatet var dock skoningslöst. Det spelade ingen roll hur fantastisk personlighet en man beskrevs ha; om han inte ansågs vara åtminstone "måttligt attraktiv", valdes han bort direkt.
Både döttrarna och deras mammor ratade de män som inte föll dem i smaken rent visuellt, även om dessa beskrevs som drömpartners i övrigt.
Utseendet fungerar alltså som en dörrvakt – du måste passera den för att din fina insida ens ska få en chans.
Därför kan vi inte låta bli
Detta är egentligen inget nytt. Redan 1966 visade den klassiska "Walster-studien" att fysisk attraktivitet vägde tyngre än både gemensamma intressen och personliga egenskaper vid val av partner.
Varför är vi så ytliga? Mycket handlar om det första intrycket, eller den så kallade "primära effekten". Om det första vi ser är ett tilltalande ansikte, färgar det av sig på hur vi tolkar resten av personen. Vi blir helt enkelt mer benägna att se positivt på deras andra egenskaper.
Dessutom verkar detta ligga djupt i vår biologi snarare än att bara vara en produkt av sociala medier. Forskning visar att till och med spädbarn tittar längre på symmetriska och attraktiva ansikten, långt innan de hunnit påverkas av samhällets skönhetsnormer. Det är samma mekanism som gör att vi smälter för söta djurungar – vi är helt enkelt programmerade att dras till det vi uppfattar som vackert och "gulligt".
Mammor är (lite) mindre kräsna
Är mammor mer barmhärtiga än sina döttrar? Lite grann, visar det sig. Studien visade att döttrarna var mer selektiva och ställde högre krav på ett bra utseende än vad deras mammor gjorde när de valde åt sina döttrar. Mammorna kunde i högre utsträckning tänka sig en något mindre attraktiv man som svärson, förutsatt att han hade bra egenskaper.
Men även mammorna hade en gräns. Inte ens de ville para ihop sina döttrar med män som inte nådde upp till den där grundläggande nivån av attraktion.
Vad vi säger vs. vad vi gör
Forskarna, ledda av Madeleine A. Fugère, menar att detta belyser skillnaden mellan vad vi säger att vi vill ha, och vad vi faktiskt väljer. I teorin värderar vi personlighet högst. Men i praktiken, när vi ställs inför ett val, tar våra biologiska instinkter över.
Ett hälsosamt och attraktivt yttre tolkas omedvetet av hjärnan som tecken på bra gener och hälsa.
Varför är det så stor skillnad på vad vi säger att vi vill ha och vad vi väljer?
Inom psykologin kallas detta för "attityd-beteende-diskrepans", och det är ett mycket vanligt fenomen. Det handlar helt enkelt om att våra ideal ofta krockar med verkligheten.
Forskning visar att detta "glapp" syns inom många områden i livet, inte bara i kärlek. Här är några exempel:
De flesta av oss säger att vi bryr oss mycket om klimatet, men i vardagen flyger vi, kör bil och handlar saker som kanske inte är hållbara. Det är skillnad på att vilja vara miljövän och att agera som en. Detta har även bekräftats av forskning.
Många säger att de gillar moderna jämställda partners, men studier visar att vi ofta faller tillbaka i traditionella könsroller när vi väl dejtar och att vi har traditionella könsrollsuppfattningar.
Precis som i den här studien har tidigare forskning (t.ex. vid speed-dating) visat att vi kan ha en hel kravlista på intelligens och värderingar, men när vi väl står öga mot öga med någon tar de ytliga intrycken överhanden.
Varför blir det så här? Ofta handlar det om socialt strävande - vi vill gärna framstå som goda och djupa människor inför andra (och oss själva). Det låter helt enkelt bättre att säga "jag söker en snäll kille" än "jag söker en snygg kille".
Dessutom är vi vanedjur. Våra biologiska impulser och gamla vanor styr oss snabbare än våra logiska tankar. Så även om vi har goda intentioner, vinner ofta instinkten i stundens hetta.
Personligheten fäller avgörandet
Betyder allt detta att vår personlighet är betydelselös? Absolut inte. Tvärtom visade studien att så fort en man bedömdes som tillräckligt snygg (alltså över minimigränsen), blev hans personlighet den helt avgörande faktorn.
Man kan se det så här: Utseendet är nyckeln som öppnar dörren, men det är insidan som avgör om du blir inbjuden att stanna kvar.
Så nästa gång du och din mamma diskuterar ditt kärleksliv, kom ihåg: Ni är inte ytliga hycklare. Ni är bara mänskliga.
Och en viktig påminnelse till oss alla: Även om du har turen att vara fysiskt attraktiv, räcker det inte hela vägen. I det långa loppet lönar det sig alltid att satsa på sin personlighet och att vara en god människa – för det är, trots allt, det som får kärleken att hålla.
Andra egenskaper bör inte underskatts som viljan att stå upp för och skydda en partner, är också otroligt attraktivt. Även närhetsprincipen är viktigt: i tenderar att gilla människor vi ser ofta.
Studien The Importance of Physical Attractiveness to the Mate Choices of Women and Their Mothers. Evolutionary Psychological Science 3, 243–252 (2017) författades av Fugère, M.A., Chabot, C., Doucette, K. et al.