Ultraprocessad mat gör dig tjockare – även kalorisnål sådan
Hälsa / Forskningsrön / Vikt

Bild: Depositphotos.com
25.09.06 - Ny studie visar att ultra-processad mat ökar fettmassan, stör hormoner och kan påverka spermiekvaliteten – även när du inte äter för mycket.
De senaste 50 åren har övervikt och typ 2-diabetes skjutit i höjden, samtidigt som spermiekvaliteten sjunkit dramatiskt. Länge har forskare misstänkt att ultra-processade livsmedel spelar en central roll – men först nu finns tydliga bevis. En banbrytande studie från Köpenhamns universitet, publicerad i Cell Metabolism, avslöjar att det är själva matbearbetningen som är boven – inte antalet kalorier.
Samma kalorier, olika resultat
Forskarna följde 43 män mellan 20 och 35 år, som under tre veckor åt antingen en ultra-processad eller en minimalt processad diet. Alla måltider var noggrant sammansatta med exakt samma mängd kalorier, protein, fett och kolhydrater. Deltagarna visste inte vilken diet de fick.
Trots det gick männen på den ultra-processade kosten upp cirka ett kilo mer i fettmassa jämfört med de som åt oprocessad mat. Effekten syntes både hos de som åt normala kalorimängder och hos dem som fick ett överskott på 500 kalorier om dagen. Dessutom försämrades flera markörer för hjärt-kärlhälsa.
”Våra resultat visar att ultra-processade livsmedel skadar både reproduktiv och metabol hälsa, även om de inte äts i överflöd. Det är själva bearbetningen som gör dem skadliga,” säger Jessica Preston, huvudförfattare till studien.
Hormoner i obalans
Studien avslöjade också en kraftig ökning av ftalaten cxMINP, en plastkemikalie känd för att störa hormoner, hos deltagarna på den ultra-processade dieten. Samtidigt sjönk nivåerna av testosteron och follikelstimulerande hormon – båda avgörande för fertilitet och spermieproduktion.
”Vi blev chockade över hur många kroppsfunktioner som påverkades av ultra-processade livsmedel, även hos unga och friska män. De långsiktiga konsekvenserna är alarmerande och visar att vi måste se över våra kostråd för att skydda oss mot kroniska sjukdomar,” säger professor Romain Barrès, medförfattare till studien.
Mer än bara kalorier
Resultaten utmanar den gamla sanningen att ”en kalori är en kalori”. Istället pekar forskningen på att vad vi äter – och hur maten tillverkas – är avgörande för vår hälsa.
Nästa gång du står i butiken kan det därför vara klokt att inte bara titta på energiinnehållet, utan också på ingredienslistan. Valet mellan en råvara och en färdigprocessad produkt kan i längden avgöra mer än du tror – inte bara för vikten, utan för hela kroppens balans.
Exempel på ultra-processade livsmedel:
• Läsk och energidrycker
• Färdiglagade frysta måltider
• Vitt bröd och industribakat fikabröd
• Snacks som chips, kex och salta pinnar
• Charkprodukter som korv, bacon och skinka
• Söta flingor och frukostbars
• Smaksatta yoghurtar och puddingar
• Godis, choklad och glass
• Snabbnudlar och pulverbaserade soppor
• Margariner och bredbara smörgåspålägg
Vad gör ett livsmedel processat?
Processat livsmedel definieras som något som har förändrats från sitt naturliga tillstånd via till exempel tvättning, skärande, torkning, ångpastörisering eller förpackning. Men det finns en tydlig skillnad beroende på hur mycket och varför maten har bearbetats.
Enligt det vedertagna NOVA-systemet (av forskare vid University of São Paulo) delas livsmedel in i fyra grupper:
1. Minimalt processade livsmedel
Bearbetade för att bevara hållbarhet, smak eller näring – men utan tillsatta ingredienser.
Exempel: färska eller frysta grönsaker och frukter, köttfärs utan tillsatser, mjölk, havregryn, torkade bönor.
2. Bearbetade matlagningsingredienser
Ämnen som utvinns ur naturen och används i matlagning, ofta för att tillföra smak eller energi.
Exempel: olja, smör, socker, salt, honung.
3. Processade livsmedel
Kombinationer av råvaror och matlagningsingredienser, ofta konserverade eller tillagade för längre hållbarhet.
Exempel: ost, bröd bakat med vitt mjöl och jäst, sylt, inlagda grönsaker, konserverade baljväxter med salt.
4. Ultra-processade livsmedel
Industriellt framställda produkter med många ingredienser, ofta inklusive tillsatser som emulgeringsmedel, sötningsmedel eller smakförstärkare. Ofta designade för att vara extra smakrika och hållbara, men saknar ofta näringstäthet.
Exempel: läsk, chips, godis, snabbnudlar, färdiglagade frysta måltider, smaksatta yoghurtdrycker, charkprodukter (korv, bacon), energibars.