Överleva en atombomb: Enkla råd om avstånd, skydd och överlevnad
Bild: Depositphotos.com
25.06.23 - Att tänka på en kärnvapenexplosion är skrämmande, men att förstå hur man kan skydda sig är viktigt.
Hur långt bort behöver du vara för att överleva? Svaret beror på flera saker: bombens styrka, om den sprängs i luften eller mot marken, hur skyddad du är och hur vädret sprider radioaktivt nedfall.
Direkt verkan: Eldklot och chockvåg
När en atombomb exploderar bildas först ett eldklot med extrema temperaturer. Allt inom detta eldklot förångas omedelbart. För en mindre bomb (cirka 15 kt) är eldklotets radie runt 100 meter. En större bomb (ett megaton) kan ha ett eldklot på nästan en kilometer. Inom dessa områden är det omöjligt att överleva.
Direkt efter eldklotet kommer en kraftig chockvåg som färdas nästan lika snabbt som ljudet. För en 15 kt-bomb kan tryckvågen orsaka svåra skador på byggnader upp till 1–1,6 km från explosionen. En megatonbomb sprider förstörelsen mycket längre – upp till 8–9 km, där till och med stadshus kan rasa.
Tid är avgörande. Befinner du dig cirka en kilometer bort har du bara tre sekunder innan chockvågen når dig. Vid fem kilometers avstånd har du runt 15 sekunder – en kort, men potentiellt livsavgörande stund.
Chockvågen består av ett plötsligt övertryck följt av kraftiga vindar. Vid ett tryck på 5 psi (35 kPa) kollapsar många vanliga bostadshus, och vindar på flera hundra kilometer i timmen kan slunga människor och föremål. Vid 20 psi (över 100 kPa) kan till och med robusta betongbyggnader smulas sönder och vindarna nå upp till 800 km/h. Även på 11–13 km avstånd kan vindarna fortfarande orsaka betydande skador som trasiga fönster.
Värmestrålning: En blixtsnabb fara
Ungefär en tredjedel av energin från en kärnvapenexplosion frigörs som värmestrålning – en enorm värmeblixt som rör sig med ljusets hastighet. Denna blixt kan antända kläder, papper och torrt gräs omedelbart och orsaka svåra brännskador på oskyddad hud.
Även om värmen avtar med avståndet är den farlig långt bort. En megatonbomb kan ge tredjegradsbrännskador upp till cirka 5 km från explosionen, och till och med förstegradsbrännskador (rodnad och smärta) upp till 8–11 km bort. Även om du är flera kilometer bort och inte ser explosionen direkt, kan huden drabbas hårt.
Värmestrålningen slår till med ljusets hastighet. Ser du eldklotet har skadan redan skett. Först kommer blixten, sedan har du några sekunder på dig att söka skydd innan chockvågen når fram.
Initial strålning: Det omedelbara hotet
En kärnvapenbomb avger en omedelbar våg av neutroner och gammastrålar. Dessa farliga strålar färdas snabbt och är dödliga inom cirka 0,8 km från explosionens centrum. Denna "initiala strålning" kan orsaka akut strålsjuka eller död innan chockvågen och värmestrålningen ens når fram.
Radioaktivt nedfall: Det långsamma hotet
Efter explosionen bildas ett radioaktivt moln. Små partiklar faller ner som damm och aska – det så kallade radioaktiva nedfallet. Detta nedfall kan nå tiotals, eller till och med hundratals, kilometer bort beroende på vind och väder. En större bomb eller en explosion nära marken ger mer nedfall. Människor långt utanför själva detonationszonen kan ändå drabbas av allvarliga strålskador.
Hur farlig är strålningen över tid? Strålningen från nedfallet minskar snabbt. En tumregel är "7/10-regeln": för varje sjudubbling av tiden minskar strålningen tiofalt. Efter ungefär 48 timmar har strålstyrkan minskat med cirka 90 %, och efter två veckor med cirka 99 % jämfört med direkt efter explosionen. De första dagarna är därför absolut farligast.
Trots att strålningen avtar snabbt behöver man ofta stanna inomhus i flera dygn, ibland en vecka eller mer. Även en liten mängd kvarvarande strålning kan vara farlig på sikt, särskilt om du rör dig i eller nära nedfallsområdet. Tjocka byggnadsmaterial som betong, jord, bly eller vatten kan kraftigt minska strålningen. Ett skyddsrum med massiva väggar kan till exempel minska dosen med en faktor 1000.
Hur kan du skydda dig?
Avstånd och skydd är avgörande. För att överleva måste du:
Söka skydd inomhus: Gå in i ett skyddat, tätt utrymme, som ett underjordiskt rum, en källare eller ett rum med kraftiga, murade väggar. Tjocka väggar och underjordiska utrymmen blockerar värmestrålning effektivt.
Undvik fönster och dörrar: Håll dig borta från fönster, dörrar och öppna ytor. Sök dig till ett innerhörn, helst under marknivå.
Stanna inne: Stanna kvar i skyddet i minst 48 timmar – helst upp till en vecka – och följ myndigheternas råd.
Använd skyddande material: Jord, betong och bly är effektiva mot strålning.
Ducka och ta skydd: Denna metod kan ge ett visst skydd på över 3 km avstånd, men är otillräcklig nära explosionen.
Det finns inga garantier, men du kan överleva en kärnvapenexplosion om du befinner dig flera kilometer bort och har ett bra skydd – särskilt i stadskärnor med robusta byggnader. Det radioaktiva nedfallet är en lömsk fiende som kan skada långt efter själva explosionen.
Att förstå riskerna och skyddsmöjligheterna ger dig en chans att minska skador och kanske rädda liv. Ta reda på var närmaste skyddsrum finns eller om du har en robust källare hemma som kan tjäna som skydd om olyckan skulle vara framme.
Källor:
Glosbe – Översättning av “Duck and cover” till svenska: “ducka och ta skydd”
Wikipedia – Effekter av kärnvapenexplosioner på människors hälsa
Wikipedia – Effekter av kärnvapenexplosioner (inkl. initial strålning)
Strålsäkerhetsmyndigheten – Rapport “Strålskyddskonsekvenser av radioaktivt nedfall” (10–300 km)
Strålsäkerhetsmyndigheten – Frågor och svar om kärnvapen och skydd mot nedfall
The Nuclear Secrecy Blog – Betydelsen av högt placerade kärnvapendetonationer (airbursts)
Wisconsin Project – Kärnvapenöversikt (Initial strålning, 0,8 km vid 1 kt)
Strålsäkerhetsmyndigheten – “Gott skydd inomhus under de första dygnen…”
Atomic Bomb Casualty Commission – Akuta skadetyper och strålskador vid Hiroshima/Nagasaki
Wikipedia – Terufumi Sasaki, läkare som dokumenterade strålsjuka i Hiroshima