Ändarna på våra kromosomer kan ge information om prognosen vid cancer

Hälsa / Forskning

De yttersta delarna av kromosomerna i arvsmassan – telomererna – bär på information om prognosen vid både bröstcancer och njurcancer, skriver Ulrika Svenson i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 14 december 2012. 

Telomererna är DNA-strukturer som bildar ändarna på våra kromosomer, där de har en skyddande funktion. I avhandlingen har de analyserats i blodceller och i tumörvävnad för att se om deras längd kan förutsäga risken för insjuknande och prognosen vid cancer. Om så är fallet skulle det kunna ha betydelse för exempelvis val av behandlingsstrategi.

Telomerlängden i blodets immunförsvarsceller visade sig vara kopplad till prognosen hos både bröst- och njurcancerpatienter: Patienter med långa telomerer hade sämre utsikter i båda grupperna. Lång telomerlängd var även kopplad till ökad risk att insjukna i bröstcancer.

Anledningen till att patienter med långa telomerer i blodets celler tycks ha sämre prognos är i nuläget oklar. En tänkbar orsak skulle vara att en del patienter har ett mer hämmat immunförsvar. Eftersom telomerlängden normalt minskas när celler delar sig, skulle ett sådant immunförsvar med färre celldelningar kunna leda till att telomerlängden förkortas i långsammare takt. Resultaten i en av avhandlingens delstudier ger också stöd åt denna teori: Njurcancerpatienter med högre nivåer av speciella immunhämmande celler visade sig nämligen ha längre telomerer.

Figuren: Telomerer är DNA-strängar i ändarna på arvsmassans kromosomer. Deras längd kan ge värdefull information vid cancersjukdom.bildlänk

Fredagen den 14 december försvarar Ulrika Svenson, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Telomerlängd - dynamik och roll som biologisk markör vid malignitet (engelsk titel: Telomere Length - Dynamics and Role as a Biological Marker in Malignancy).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Uwe M. Martens, Freiburg University Medical Center, Tyskland.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61549

 

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.