Därför får ultraprocessad mat unga att äta även när de är mätta

Hälsa Kost och hälsa Forskningsrön

25.12.17 – Ny studie visar att sena tonåren är en särskilt känslig period för hur industriellt framställda livsmedel påverkar ätbeteendet

En ny studie avslöjar en kritisk sårbarhet hos unga vuxna. Efter bara två veckor med ultraprocessad kost ökade matintaget hos 18- till 21-åringar markant, och de fortsatte att äta trots att de var mätta – en varningssignal för framtida viktproblem.

Övervikt och fetma bland unga är ett växande globalt problem, och kosten spelar en central roll. En ny studie från Virginia Tech, publicerad i tidskriften Obesity, kastar nytt ljus över hur så kallad ultraprocessad mat påverkar hjärnan och aptiten hos unga vuxna. Resultaten pekar på att den sena tonåren är en unik period då vi är extra mottagliga för skräpmatens effekter.

Ultraprocessad mat dominerar tallriken

Ultraprocessad mat – industriellt framställda livsmedel som läsk, smaksatt yoghurt, färdigrätter och snacks – utgör idag mellan 55 och 65 procent av kaloriintaget hos unga vuxna i USA. Denna typ av mat har länge kopplats till sämre metabol hälsa och hjärt-kärlsjukdomar, men exakt hur den påverkar matbeteendet hos unga har varit mindre känt.

Forskarna ville undersöka om en kost rik på dessa livsmedel får unga att äta mer än de behöver. I studien deltog personer i åldrarna 18 till 25 år, en grupp vars vikt hade varit stabil det senaste halvåret.

Samma näring, olika form

Deltagarna delades in i två grupper där de under två veckor fick följa en strikt diet.

- En diet bestod till 81 procent av ultraprocessad mat.

- Den andra dieten innehöll ingen ultraprocessad mat alls.

Det unika med denna studie var att forskarna noga matchade de två dieterna. Båda innehöll exakt lika mycket socker, fett, kolhydrater, fiber och makronäringsämnen. Den enda skillnaden var hur processad maten var.

– Vi utformade dessa dieter mycket noggrant för att matcha 22 olika egenskaper. Tidigare studier har inte matchat dieter i denna utsträckning, säger Brenda Davy, professor vid Virginia Tech och en av studiens huvudförfattare.

18-21-åringar drabbas hårdast

Efter två veckor fick deltagarna äta fritt från en frukostbuffé, följt av ett test där de erbjöds snacks trots att de var mätta (så kallat "eating in the absence of hunger").

När forskarna tittade på hela gruppen såg de ingen generell ökning i kaloriintag. Men när de bröt ner resultaten per ålder framträdde ett tydligt mönster:

Deltagare mellan 18 och 21 år åt betydligt fler kalorier vid frukosten efter att ha levt på den ultraprocessade dieten. De fortsatte dessutom att småäta snacks efteråt, trots att de inte var hungriga.

Deltagare mellan 22 och 25 år visade inte samma beteende.

– Våra yngre deltagare hade precis ätit mer vid buffén efter den ultraprocessade dieten. Men när de fick chansen att äta snacks utan att vara hungriga, åt de ännu mer, förklarar Alex DiFeliceantonio, neuroforskare och medförfattare till studien.

Ett känsligt "fönster" för övervikt

Att äta när man inte är hungrig är en stark indikator för framtida viktuppgång. Forskarna menar att resultaten tyder på att den sena tonåren och tidiga vuxenlivet är ett kritiskt utvecklingsfönster. Det är under denna period många flyttar hemifrån och skapar sina egna matvanor.

Om ultraprocessad mat kan "kapa" aptitregleringen hos denna åldersgrupp, kan det leda till långsiktiga hälsoproblem. Eftersom studien var strikt kontrollerad kunde forskarna isolera effekten av just processningen – det var inte sockret eller fettet i sig som drev överätandet, utan livsmedlens industriella struktur och tillsatser.

– Även om detta var en korttidsstudie, så kan ett sådant ökat kaloriintag över tid leda till viktökning hos dessa unga människor, varnar Brenda Davy.

Forskarna hoppas nu kunna gå vidare med större studier och hjärnscanningar för att förstå exakt vad som händer biologiskt i hjärnan hos unga när de exponeras för denna typ av mat.