SENASTE NYTT
VÄDERPROGNOS
Äter du ständigt? Det kan vara omedveten rädsla för matbrist och svält
26.01.09 - Har du någon gång gått genom en tid av brist? Ekonomiska svårigheter kan leda till oro kring mat och skapa en omedveten rädsla för att inte ha tillräckligt att äta.
Känner du igen dig i att du fortsätter äta trots att du är mätt? Eller att du ständigt tänker på nästa måltid, även när kylskåpet är fullt?
Många dömer sig själva hårt för detta och kallar det för "dålig karaktär". Men sanningen är ofta djupare än så. Det du upplever kan vara en biologisk och psykologisk överlevnadsmekanism, som respons på knapphet.
Det är din kropps sätt att skydda dig från ett hot som kanske inte längre existerar i verkligheten, men som lever kvar i ditt nervsystem.
Många studier om osäker tillgång på livsmedel under pandemin har kunnit påvisa att händelsen upplevts som traumatisk och lett till sämre psykisk hälsa, oro och depression.
Bild: Depositphotos.com
Livsmedelosäkerhet är en traumatisk händelse
Osäker livsmedelstillgång är mer än bara en kurrande mage; det är ett psykologiskt tillstånd av ständig vaksamhet. Forskning under pandemin bekräftar att den som inte vet var nästa mål mat ska komma ifrån löper stor risk att utveckla ångest och depression. Personer med osäker tillgång till mat har upp till fyra gånger så hög risk att rapportera generaliserade ångestsymtom jämfört med dem utan sådan osäkerhet. Forskning har också funnit att matosäkerhet kan vara en riskfaktor för ätstörningar och psykisk ohälsa, oberoende av andra faktorer som depression eller generell stress.
När rädslan för att maten inte ska räcka blir en del av vardagen, sätter sig stressen i nervsystemet. Ätandet slutar handla om mättnad eller njutning och blir istället en laddad handling präglad av överlevnadsinstinkt. Även när maten finns där, lever rädslan för hungern kvar.
Har du någon gång upplevt en tid av brist?
Din kropp och din hjärna är evolutionärt programmerade för en enda sak: att hålla dig vid liv. Under större delen av mänsklighetens historia var tillgången på mat osäker. Om du någon gång under ditt liv har upplevt en period av svält, strikt bantning eller osäkerhet kring mat, har din hjärna registrerat detta som ett livshotande tillstånd.
När maten sedan blir tillgänglig igen, slår kroppens "överlevnadsknapp" på. Detta kommer till uttryck dels genom att hjärnan uppmanar dig att ”äta allt du kan, nu genast” för att lagra energi inför nästa potentiella svältperiod, dels genom att kroppen avsiktligt stänger av mättnadssignalerna. Att sluta äta känns för den primitiva delen av hjärnan som en risk. Detta är inte frosseri till följd av girighet – det är biologi. Din kropp försöker rädda dig.
Ekonomiska svårigheter kan leda till oro kring mat och skapa en omedveten rädsla för att inte ha tillräckligt att äta
Även om du idag har en stabil ekonomi och ett välfyllt skafferi, kan "spöket" av tidigare fattigdom eller osäkerhet finnas kvar. Detta fungerar ungefär som ett trauma eller PTSD kopplat till mat.
När man lever med små marginaler blir mat mer än bara näring; det blir en symbol för trygghet och överlevnad. Även när hotet är borta, kan hjärnan stanna kvar i ett tillstånd av hypervigilans (överdriven vaksamhet).
Hur yttrar det sig i vardagen?
Du kanske känner igen denna ångest i beteenden som verkar irrationella för ditt logiska sinne men som är helt logiska för din överlevnadshjärna:
- Du känner panik vid första hungersignalen i magen och ökad ångest och stress om du inte får i dig mat så snabbt som möjligt.
- En ologisk panik när skafferiet börjar se lite tomt ut, vilket leder till att man "bunkrar" eller hamstrar mat man inte hinner äta upp.
- Du kan ständigt tänka på mat och planera nästa måltid medan du äter den nuvarande.
- Svårt att slappna av efter maten, med en känsla av att hungern snart kommer tillbaka.
- En ständig rädsla för att maten ska ta slut eller att inte kunna köpa mer.
- Oro inför varje måltid: “Kommer detta att räcka?”
- Beteenden där man tar stora portioner, äter snabbt, vaktar sin tallrik, gömmer mat eller småäter för att “säkra sig”.
- En oförmåga att lämna mat på tallriken. Att kasta mat känns inte bara slösaktigt, utan moraliskt fel eller farligt, eftersom man minns tider då man inte hade råd att slösa.
- Du äter stora mängder specifikt kaloritäta livsmedel (sötsaker, fetter) eftersom din hjärna ser dem som den mest värdefulla bränslekällan under en svält.
Intressant nog kan detta hända även om du har råd med mat, men mentalt förbjuder dig själv att äta vissa saker (till exempel vid strikta dieter). Hjärnan tolkar förbudet som en faktisk brist och reagerar med ett starkt begär att hetsäta den "förbjudna" maten så fort tillfälle ges. Även när man utvecklar diabetes eller intolerans mot vissa livsmedel kan liknande respons vara möjliga.
Vägen till mattrygghet
Att bryta detta mönster handlar inte om att banta eller disciplinera sig hårdare. Det handlar om att återskapa tillit mellan din hjärna och din tillgång på mat.
Ett första steg är så klart medvetenhet. Sedan gäller det att ändra ditt beteende. Genom att äta regelbundet och sluta förbjuda livsmedel (eller ersätta vad du inte får äta med något annat) kan du långsamt lära ditt nervsystem att "svälten är över". Det tar tid, men när kroppen litar på att maten kommer att finnas där imorgon också, minskar behovet av att äta allt idag.
Samtidigt kan strategier som psykologiskt stöd, stresshantering, och i vissa fall kognitiv beteendeterapi hjälpa den som brottas med oro kring mat och ätande.
Att prata med en professionell kan vara ett viktigt steg för att förstå hur rädsla påverkar ditt ätande och hitta sätt att återbygga en trygg relation till mat.
Källa:
Youtube: Kirstin Sarfde - Ep #179: Food Scarcity Mindset