Nationell narcissism kopplas till känslomässiga brister och dehumanisering

Livsstil / Psykologi och samhälle / Narcissism

25.07.10 Ny forskning visar att nationell narcissism kopplas till svårigheter med känsloigenkänning, fiendskap och tendens att dehumanisera alla: både egna och andra.

En ny studie publicerad i The Journal of Social Psychology avslöjar att individer med hög grad av nationell narcissism – där man ser sitt land som överlägset och kräver ständig bekräftelse – uppvisar svårigheter att både känna igen sina egna känslor och uppfatta andras. De visar också högre benägenhet för negativa känslor som ilska och förakt, samt en ökad tendens att dehumanisera andra – både inom och utanför den egna nationen.

Vad är nationell narcissism?

Klassificeringen sträcker sig utöver vanlig nationalism eller stabil national identitet. Den karaktäriseras av en uppblåst tro på nationens storhet, behovet av extern bekräftelse och hypersensitivitet för upplevda kränkningar – ofta i kombination med en paradoxal känsla av att landet är hotat eller missförstått.

Fyra studier – ett tydligt mönster

Forskarna – Marta Rogoza, Marta Marchlewska med flera – genomförde fyra studier i Polen som tillsammans bekräftar hypotesen om känslomässiga brister som grund för nationell narcissism:

Självmedvetande under press

432 vuxna polacker svarade på Toronto Alexithymia Scale, en skala som mäter förmågan att identifiera och beskriva egna känslor. Högre nivåer av nationell narcissism korrelerade signifikant med svårigheter att känna igen egna känslor – en effekt som stod kvar även efter att forskarna justerat för vanlig nationalstolthet.

Emotionell dagbok över tid

Med hjälp av Differential Emotions Scale kartlade studier 2a (417 deltagare) och 2b (199 deltagare under en vecka) deltagarnas känslor. Hög nationell narcissism kopplades till fler negativa känslor – främst ilska, avsky och förakt – samt ökad upplevelse av rädsla och förvåning. I kontrast upplevde personer med trygg national identitet mer glädje och intresse.

Emotion igenkänning och dehumanisering

I den fjärde studien ingick över 1 500 representativa polska vuxna. En ansiktsigenkänningsuppgift mätte deras förmåga att tolka känslor, där ansiktena påstods vara antingen från in‑ eller ut‑gruppen. De med hög nationell narcissism presterade sämre, oavsett grupp. Dehumaniseringsmätningar visade också att dessa personer betraktade både in-grupp (polacker) och ut‑grupper (judar, HBTQ+, ryssar, ukrainare etc.) som mindre “utvecklade”.

Känslomässig kompetens som nyckel

Forskarna identifierade en mediationsmodell där bristen på förmåga att tolka andras känslor delvis förklarade kopplingen mellan nationell narcissism och dehumanisering – både när det gällde egen och främmande grupp.

Implikationer för samhälle och interventioner

Studien bidrar med ett emotionellt psykologiskt ramverk för att förstå varför individer med nationell narcissism ofta uppvisar fientlighet – de tolkar neutrala signaler som hot och låter negativa känslor ta över. Studien är, åtminstone inledningsvis, begränsad till polska deltagare och bygger mestadels på självrapporter, vilket gör slutsatser om kausalitet osäkra.

Forskarna föreslår fortsatta studier med experimentell design, fysiologiska mått och längre tids perspektiv. De lyfter även fram möjligheten att emotionell utbildning – exempelvis träning i emotionell intelligens – kan mildra defensiv national narcissism och därmed främja mer öppen social interaktion.

 

---

Liknande inlägg: