Twice.se

Teknik, AI & robotik

KATEGORIER: Vetenskap / Teknik / Neurologi

Entreprenören som satsar 100 miljoner dollar på att länka hjärnor till datorer

Entreprenören och miljardären Bryan Johnson hävdar att han ville bli mycket rik för att kunna göra något bra för mänskligheten. Han tror att hjärnteknik är svaret. Bryan Johnson är grundaren av online betalningsföretaget Braintree.

Entreprenören som satsar 100 miljoner dollar på att länka hjärnor till datorer

2017-03-20: Förra året satsade Johnson 100 miljoner dollar på Kernel, som han grundade med syftet att förbättra mänsklig intelligens genom att utveckla hjärnimplantat som kan koppla människors tankar till datorer, skriver Technology Review.

Johnson är inte ensam om att tro att ”hjärnteknik” skulle kunna vara nästa stora grej. För många i Silicon Valley, är hjärnan en obesegrad gräns vars betydelse är större än några framsteg som hittills har gjorts inom data- och internetvetenskap.

 

 

Enligt hjärnforskare jobbar flera personer från den tekniska sektorn för närvarande i labb över hela USA med teknik som skall föra samman mänsklig och artificiell intelligens. Förutom Johson har även Elon Musk satt ihop ett projekt som kallas ”neurala spetsar” (neural lace) som enligt honom kommer att leda till ”symbios med maskiner”. År 2015 förklarade även Mark Zuckerberg att folk en dag kommer att kunna dela ”hela sensoriska och känslomässiga upplevelser” och inte bara bilder med varandra. Facebook har själv anställt hjärnforskare som jobbar med ett hemligt projekt i ”Byggnad 8”, den mest hemlighetsstämplade avdelningen.

Datorer håller enligt dessa människor på att uppnå nya höjder, medan vår förmåga att samverka med kisel har fastnat i tangentborderan. Även när man talar till ett datorprogram som Alexa eller Siri kan man förmedla högst cirka 40 bitar information per sekund och endast i korta skurar. Jämför detta med dataöverföringsregister med över en biljon bitar per sekund längs en fiberoptisk kabel.

”Löjligt långsamt” klagade Musk.

Det visar sig däremot inte vara så lätt att ansluta till hjärnan. Sex månader efter lanseringen av Kernel hävdade Johnson att han har gett upp sina ursprungliga planer på att utveckla ”minnesimplantat”. Han bytte vetenskapliga rådgivare, anställde ett nytt lag, och bestämde sig att istället satsa på att utveckla en mer generell teknik för inspelning och stimulering av hjärnan med hjälp av elektroder.

Johnson menar att förändringen har att göra med att prova något nytt.

”Tittar man på den viktigaste tekniken i samhället, de som haft störst effekt, som raketer, Internet, biologi – har det funnits en övergångspunkt från den akademiska världen till den privata sektorn, och för det mesta har hjärnforskning inte gjort detta hopp” säger Johnson. ”Det mest kritiska elementet är timing. När är det rätt tid att göra detta?”

Minnesimplantat

Bryan Johnsson

Bryan Johnsson

Efter att ha tjänat en förmögenhet genom att sälja Braintree till eBay för 800 miljoner dollar har Johnson, nu 39 år, sökt råd från nästan 200 personer på hur han kan investera sin nya rikedom. Han bestämde sig att satsa på hjärnteknik och i augusti förra året, meddelade han att han skulle skapa Kernel och börja bygga den första hjärnprotesen för mänsklig intelligensförbättring.

Johnsons affärsplan var extremt vag däremot. En forskare kallade den för ”metafysisk”. Kenel-hemsidan innehöll kommentarer från vetenskapskändisar såsom J. Craig Venter och Tim O'Reilly, för att framhäva hans stora, allvarliga engagemang för att förstå mänsklig intelligens. Johnson lovade dessutom investera en mycket stor summa pengar, hela 100 miljoner dollar.

Verkligheten är däremot att integrering av teknik i hjärnan är en svår sak: elektronik irriterar vävnaden och efter ett tag slutar den fungera. Ingen kommer att genomgå hjärnkirurgi bara för att skicka ett e-post. Utöver detta, även om du kan kommunicera med hjärnan, vet du kanske inte vad den säger.

”Miljardärer som kommer in på hjärnområdet är mycket optimistiska och kan förbise problemet som är att vi har långt innan vi har en meningsfull förståelse av hjärnan”, hävdar Konrad Kording, en av hjärnforskarna som fungerat som rådgivare för Johnson. ”Men hjärnteknik tillåter dig att arbeta med de mest intressanta frågorna i universum och samtidigt potentiellt också tjäna pengar, så det är mycket spännande.”

I samband med en Silicon Valley konferens höll Johnson ett tal om mänskliga verktyg från forntiden till nuet, och argumenterade att ”vår existens nu är programmerbart” genom biologi och maskingränssnitt.

Kernels ursprungliga teknik var ett minnesprotes som hade utvecklats av Theodore Berger från Southern California universiteten som tills nyligen också var forskningschef. Bergers teknik går ut på att spela in råttors och apors minnen, lagra dem på ett datachip för att sedan återsända dem till hippocampus. En version av denna teknik har testats i några mänskliga patienter som undergick hjärnkirurgi av andra skäl.

Bara sex månader senare är Berger inte längre en del av Kernel och minnesimplantat är inte längre Kernels kortsiktiga målsättning. Johnson och Berger har båda bekräftat separationen.

Bergers vision var enligt flera olika personer alltför komplicerat, alltför spekulativ, alltför långt från att bli en medicinsk verklighet, medan Johnson hoppades se en avkastning på sin investering snabbt.

Johnson menar att Bergers arbete verkligen är intressant, men utgör ingen ingångspunkt för en kommersiellt lönsam verksamhet.

 

Hjärngränssnitt

Johnson säger nu att Kernel kommer att utveckla en allmän mänsklig elektroplattform som är ett flexibelt sätt att mäta elektriska impulser från många nervceller på en och samma gång och som möjliggör stimulering av nervcellerna också. Slutmålet är att använda sådan elektronik för att behandla de stora sjukdomarna, såsom depression eller Alzheimers. ”Det är för kliniskt bruk” säger han. ”Vi har ett vinstdrivande företag.”

Ändå är både Johnson och medarbetare överens om att mer forskning och utveckling behövs. "Vi har en mycket nykter syn på vad som kan och inte kan göras," säger Christian Wentz, chef för Kendall Research Systems, som säljer utrustning för att spela in hjärnneuroner i möss och andra djur och som nu samarbetar med Johnson. ”Vi är inte naiva”. Kernel är enligt Wentz en ”15-års strävan", under vilken man vill åstadkomma lika mycket som man har åstadkommit under de senaste 100 åren.

Johnson har också dragit fördel av en möjlighet som skapats av Brain Initiative, ett Obama-projekt, som lagt ner pengar på att nytt system för registrering av nervceller. Inflödet av kontanter har sporrat bildandet av flera andra projekt såsom Paradromics och Cortera, som utvecklar ny hårdvara för att samla in hjärnsignaler. Som en del av den amerikanska regeringens hjärnprojekt har försvarets FoU byrå DARPA förmedlat att 60 miljoner dollar investeras i kontrakt för att skapa ett högpresterande hjärngränssnitt som kan samtidigt spela in information från en miljon neuroner (för närvarande är antalet cirka 200) och stimulera 100 000 neuroner år gången.

”Med en sådan teknik, skulle en hel rad nya tillämpningar möjliggöras” hävdar Johnson.

Johnson avböjde att beskriva detaljerna i Kernels tekniska tillvägagångssätt för att ansluta till hjärnan. Emellertid har teamet arbetat med välidentifierade problem. Wentz har varit med om att utveckla elektronik för höghastighet läsning av data som sänds av trådlösa implantat.  Informationsflödet som kan samlas in från en mushjärna i realtid överskrider redan vad en bärbar dator kan hantera. Laget behöver också ett sätt att kommunicera med den mänskliga hjärnan. Man har jobbat med flera idéer att kunna göra detta, inklusive nålformade prober med små elektroder etsade på ytan. En annan idé är att spela in hjärnaktivitet genom små optiska fibrer i hjärnans kapillärer.


Mer sofistikerade sätt för att interagera med hjärnan ses som potentiella sätt att behandla psykiska sjukdomar. Enligt ett koncept som kallas ”hjärnprocessorer” kan det vara möjligt att skapa slutna system som upptäcker vissa hjärnsignaler som till exempel associeras med depression och chocka hjärnan för att vända om.

Vissa kirurger och läkare som finansieras av DARPA är i ett tidigt skede av att ta reda på huruvida allvarliga psykiska tillstånd kan behandlas på detta sätt.

Boyden säger att Johnsons 100 miljoner dollar gör en stor skillnad. ”En hel del hjärnteknik har kommit och gått. Men en sak är säker. Den är dyr. Uppfinning är dyr, kliniskt arbete är dyrt. Det är inte lätt. Och här är någon som är villig att investera.”

Via Technologyreview